Det bara stämmer....

Nu har jag avslutat mina skoldagar för denna vecka och det känns jätte roligt och helt rätt. Känns som att allt börjar falla på sin plats. Tänket dem förmedlar på skolan,allt vi lär oss börjar ta plats i min kropp. Det har varit jätte roligt från början och super intressant men det har också öppnats upp en del stängda dörrar inom mig. Man vill gärna stänga dem igen  för att kunna gå in i sitt trygga rum men istället har man fått lära sig att gå över tröskeln och  försiktigt kika ut och "blotta" sin närvaro. Läskigt, sårbart,stressande, prestations ångest, skrämmande.Menvad jag är glad att jag har kikat ut och fått upptäcka saker som jag alltid har veta att det har funnits inom mig men aldrig vågat gå fullt ut. 

Mina nya kamrater i skolan är fulla med positivitet, vi sitter i samma båt med olika sorters rädslor som vi hjälper varandra att ta tag i, vi skrattar, gråter, tröstar, berömmer och har jätte roligt. Jag får så bra feedback på allt jag gör efter mina presentationer, frågor jag ställer och hemuppgifter som blir inlämnade att jag blir alldeles generad. Jag har aldrig fått höra så mycket positivt och vet ibland inte hur jag ska ta det till mig, men jag tar det till mig och jag är inte heller rädd för att berätta och "skryta" för er här hur jag känner. Vi är för dåliga på att berömma och säga till människor hur bra dem är. Vi tänker det inom oss eller berättar för någon annan hur bra vi tycker att en viss person varit men budskapet kommer sällan fram till den som faktiskt har gjort något bra. Tänk om vi hade kunnat uttrycka oss mer, vad vi känner och verkligen säga detta till den som det berör. Då hade vi alla växt flera centimeter och fått ny energi och mått så bra i våra själar. Vi får lära oss mer utav våra vänner som lever i södra Europa och säga vad vi tycker men lämna det negativa bakom oss och ta fram det som är positivt. 

Jag ska inte säga ( eller skriva ), att:

- varför har jag inte förändrat och "hoppat" på detta innan med utveckling.

Nej, för jag tror att rätt tid kommer när du är motiverad, har bestämt dig och kanske i mitt fall har knockat huvudet i marken ett antal gånger att de finns bara en väg att ta och det är att ta kontroll över mitt eget liv. Bli chef över mig själv, strunta i vad andra tycker eller anser att jag ska göra med mitt liv. Gå på min magkänsla och bli så bra som bara jag kan bli utav min egen utveckling med mitt liv. Jag har bestämt mig och när jag har bestämt mig så blir det också så. Det var inget att prata om när jag satt på min mamma ledighet och tänkte att nu måste jag göra något annat med mitt liv, orkar inte må så här längre, det är nu det är dags och jag tog steget och jag ångrar mig inte. Nu är jag på gång. Jag har sått ett frö och nu mina vänner börjar det banne mig att gro någonting, var ska det sluta? Ja, det vet jag inte men jag tror inte det kommer sluta gro, jag hoppas att det fortsätter att växa så länge jag lever. Så jag klappar mig faktiskt lite på axeln och säger till mig själv:

- Nu är jag på gång, heja dig!  :-)

Och hemma knallar det på bra. Tilde tycker om att klä ut sig och det är mössor, sjalar, vantar och gärna skor på fötterna. Hon är jätte duktig på att ta på sig själv. 

Theo sitter gärna och bygger en massa roliga saker med smålego. Han är inne i skapar taget. 

Jag köpte två Halloween masker till barnen, och nu springer dem små och busar och skrämmer varandra. Den ena är skelett och den andra är en liten pumpa. 

Uppdateringar

Så rusar veckorna iväg. Det är dagis,jobb och skola som gäller.
Skolan är jätte intressant och kul. Det går i full fart med många intressanta kurser. Man får så mycket nyttig information och lär sig jätte mycket. Det pluggas varje kväll efter jobbet och ibland på helgerna. Så det finns inte mycket utrymme för annat men det kommer bli lite mer luft till pluggandet om någon månad när skoldagarna kommer bli lite glesare.
Nästa skoldag ska vi börja med vår andra kurs i kommunikation och då ska vi hålla ett föredrag. Har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska prata om men Björn ska hjälp mig med powerpoint. Vi ska sedan kommentera varandras föredrag vad som var bra och vad man ska tänka på. Riktigt nyttigt och bra.
Vi läser hur många kurser som helst. Vi har ledarskap, kommunikation, mentalträning, motion och livsstil, kognitiv pedagogik, kost och näringslära, hälsopedagogik och idrott och hälsa. Det är så intressant och fler kurser kommer.
Barnen har haft det bra på dagis och trivs. Theo är aldrig färdig med sitt lekande när man kommer och hämtar honom och han börjar gråta och blir sur. :-) Det är orättvist att han ska behöva åka hem och vissa av hans kompisar får vara kvar. Men det brukar lösa sig efter lite kramar och småprat. :-) Tilde där emot kommer springande till en och kramas hårt. Ja, vi är alla olika och jag är glad att Theo och Tilde har det bra och framför allt att dem har roligt på dagis.
Vi har också haft lite obehag i vår familj. Tilde blev jätte sjuk förra veckan och hade hög feber i 4 dagar som inte kändes bra. Vi sökte oss till barnsjukhuset och där tog dem sänkan på henne och hon hade en sänka på 165 så det blev remiss direkt till barnakuten och där blev hon inlagd. Det röntgades lungor men där hittade dem ingenting. Det togs en massa blodprover ( och något prov har vi fortfarande inte fått reda på ), öronläkaren tittade på henne men inget på öron. Tillslut så blev det dropp och antibiotika och Tilde fick äntligen vila och vi stannade en natt och fick permission dagen efter på eftermiddagen. Och Tildes sänka hade börjat gå ner så det var skönt att antibiotikan bet på dem elaka bakterierna. Sedan var det till sjukhuset i 2 dagar och tog blodprover för att kolla statusen och nu är lill tjejen på benen här och busar runt med sin storebror och sina föräldrar. Dagis imorgon ( måndag ). Men fy vilken mardröm det har varit. När ens barn blir sjuka så är det inget kul. Usch!!

Vi har ju också haft roligheter. Jag och Björn var på bröllop igår ( lördag ) och det var ett riktigt mysigt höst bröllop. Åh bruden var så fin ( min vän sedan skolåren ). Dem hade verkligen satsat på maten. Det var en grym meny med super fräscha råvaror. Mmmmmm.......! Det blev en del bubbel och bubblet satte fart på dansfötterna. Det var längesedan jag och Björn dansade tillsammans. Vi hade riktigt roligt.
Ett lyckat bröllop med många roliga och känsloladdade tal. Inte ett öga torrt. :-)

Sedan tycker jag att veckorna går fort och jag känner mig stressad för det mesta varje vecka, jag har hamnat i en ond cirkel där jag känner att jag inte riktigt har fokuset. Det har varit en omställning för oss alla med nya rutiner och allt nytt. Jag vill så gärna satsa allt på min utbildning och känner att tiden finns inte för att jag ska känna mig tillfreds över allt som ska läsas, analyseras, uppgifter som ska lämnas in osv. Men jag är medveten om att det kommer bli bättre men just nu så går allt för fort för mig och jag känner lite tendenser till att trilla över på andra sidan strecket som jag kallar det , den sidan där faror finns och som drar ner en i obehagliga fysiska och psykiska fällor. Så jag försöker att inte ta på mig eller boka upp mig allt för mycket för då står snabbt stressen och knackar på dörren och jävlas med mig och det är obehagligt. Så det är fokus på familj, rutiner, träning, jobb och skola. Mer klarar jag inte av. Och vem gör det? Det är så vardagen ser ut för dem flesta.
Men det bästa är ändå att när man tittar och leker med sina barn så känner man inte någon stress överhuvudtaget och dem är det absolut bästa som finns och den bästa medicinen. Dem små hjärtegrynen!
( Morgon läsning i pyjamas )

 ( Pappas boxhandske är spännande att prova och boxas lite fräckt i luften som dem riktiga boxarna gör.. haha )